I mitten av en Hurricane
Hur skulle jag kunna sova nu? Jag mår värdelöst.
Förut idag mådde jag toppen då jag i ren lycka över
att slippa en massa kärleksbesvär jag helst ville vara utan
snabbt som fasen lovade att vara bästa vän med killen för EVIGT.
Sen hade vi teater och för första gången på flera månader tvingades jag ta itu med
Liam och gänget bakom skallbenet...
Det gjorde faktiskt ganska ont i hjärtroten..men
jag saknar Liam mer än vad jag tar skada av honom.
Eller åtminstone tror jag det.
(Rest in peace my dear Liam Lorenzo Hennesey <3)
Nu på kvällen var det Michael Joseph Jackson som gällde.
Min gullis Bella kom över och
jag började nog kolla mest för hennes skull.
Men så började jag förstå att
jag faktiskt hade en del känslor kring den där minnesstunden.
Det var fruktansvärt synd om MJ!
Spela roll vad ni kommer säga..
det är så jag känner.
Ingen ska behöva utstå sån skit
som han faktiskt fick göra. Det positiva med hans död
är, som jag vackert sa det: "Nu kan de inte röra honom längre"
Och det stärkte min tro att kolla,
belive it or not! Gud MÅSTE finnas
så att Michael kan sitta där uppe och lyssna på allt
det fina alla sa ikväll.
Annars är världen allt bra orättvis.
Men det som får mig att tveka på att gå och lägga mig
är det faktum att jag känner mig så fruktansvärt värdelös.
Jag duger ju inte till något..
eller det känns inte så.
Huruvida det är SANT eller inte vet ju inte jag.
Nää. nu blir det min Håkan för resten av natten
Puss och kramkalas
Förut idag mådde jag toppen då jag i ren lycka över
att slippa en massa kärleksbesvär jag helst ville vara utan
snabbt som fasen lovade att vara bästa vän med killen för EVIGT.
Sen hade vi teater och för första gången på flera månader tvingades jag ta itu med
Liam och gänget bakom skallbenet...
Det gjorde faktiskt ganska ont i hjärtroten..men
jag saknar Liam mer än vad jag tar skada av honom.
Eller åtminstone tror jag det.
(Rest in peace my dear Liam Lorenzo Hennesey <3)
Nu på kvällen var det Michael Joseph Jackson som gällde.
Min gullis Bella kom över och
jag började nog kolla mest för hennes skull.
Men så började jag förstå att
jag faktiskt hade en del känslor kring den där minnesstunden.
Det var fruktansvärt synd om MJ!
Spela roll vad ni kommer säga..
det är så jag känner.
Ingen ska behöva utstå sån skit
som han faktiskt fick göra. Det positiva med hans död
är, som jag vackert sa det: "Nu kan de inte röra honom längre"
Och det stärkte min tro att kolla,
belive it or not! Gud MÅSTE finnas
så att Michael kan sitta där uppe och lyssna på allt
det fina alla sa ikväll.
Annars är världen allt bra orättvis.
Men det som får mig att tveka på att gå och lägga mig
är det faktum att jag känner mig så fruktansvärt värdelös.
Jag duger ju inte till något..
eller det känns inte så.
Huruvida det är SANT eller inte vet ju inte jag.
Nää. nu blir det min Håkan för resten av natten
Puss och kramkalas
Kommentarer
Trackback